Så nu är hon död, stackars Anna Nicole. Bara 39 år gammal. Jag är väl inte direkt förvånad över nyheten. Hon verkade sannerligen ha bränt sitt ljus i bägge ändar. Och hennes son Daniels överdosdöd förra året gjorde nog inte saker bättre direkt för henne heller.
Det känns nästan hemskt att säga men det fanns en tid när jag på ett sätt gottade mig i hennes misär. Min kompis Anders och jag var nämligen bägge helt galna i hennes realityserie The Anna Nicole Show (2002), som visades i TV3.
Det var inte direkt någon vacker bild man fick. Anna Nicole framstod som mer eller mindre ständigt tablettpåverkad och under stark influens av sin advokat – och sedermera make och påstådd barnafar – Howard K Stern.
Jag minns att jag tyckte jättesynd om Daniel som var väl 16-17 på den tiden när hans big mama (ja, det var innan hon gick ner i vikt) kom med läppstiftet utsmetat och ville pussas. Fast det märktes samtidigt att de älskade varandra.
Jag minns också hennes assistent (läs besatta beundrare) Kim som gick och tatuerade in Anna Nicoles ansikte på armen. Helt normalt. Not.
Och Anna Nicoles läbbiga kusin Shelly som saknade framtänder och som bara ville snika sig på sin kusse. Fy.
Och vem kan glömma Anna Nicoles fruttis-designer Bobby Trendy? Jisses, den mannen älskade sannerligen sina fjädrar och paljetter.
Eller hennes prozacknaprande dammråtta till hund, Sugar Pie, som juckade mot kuddar…nej, det var ingen normal tv-serie. Det var en freakshow. Och Anders och jag älskade den.
Nu blir det inga mer shower för Anna Nicole. Vare sig såna man fascineras av eller förfasas över. Jag hoppas bara innerligen att hennes nyfödda dotter, Danielynn, får ett lyckligare liv än hennes mor och bror fick.
Vila i frid, Anna Nicole.
, jag har själv en blogg som handlar som serier...
