Humorprogrammet Grillad i Sveriges Television har stått för en hel del underhållning i vår. Inte för att programmet i sig är särskilt underhållande, utan för att så gott som samtliga deltagare har varit inblandad i en medial pajkastning utan dess like. Avhoppen har stått som spön i backen och kritiken mot produktionen och mot programledaren Thomas Järvheden har bitvis varit skoningslös.
I gårdagens Debatt "lovade" SVT:s programchef Annie Wegelius att nu får det vara slut på dumheterna. Grillad läggs ner för gott. Exakt när och hur återstår att se.
Grillningen av Robert Aschberg sänds på fredag enligt planerna. Eller, nja, enligt planerna skulle Måns Zelmerlöv ha varit gäst istället, men han hoppade av. Och enligt planerna skulle Peter Harrysson och Alex Schulmans grillningar sändas först, men de programmen har ställts in. De var för grova. De höll inte måttet.
Av tradition blir det ibland lite knasigt när man testar nya format och annorlunda former av underhållning, men det ingår i public service-uppdraget att utforska televisionens möjligheter.
Jag förstår inte vad Grillad har med public service att göra. För det första: formatet är knappast nytt, utan en ren försvenskning av ett beprövat amerikanskt koncept. För det andra: Kanal 5 har ju ett likadant program på gång som heter Roast, en variant där folk inte hoppar av mitt i säsongen och gråter ut om det i tidningarna.
Det är klart att SVT har rätt att göra dåliga program, på samma sätt som de kommersiella kanalerna. Det enda krav jag har, i egenskap av licensbetalare, är att programmen känns befogade, utmanande och någorlunda genomtänkta. Raka motsatsen till Grillad, med andra ord.
