Vi lever i ett märkligt land där det varje sommar blåser upp till strid och mörka rubriker i media kring ett fenomen kallat – allsång. Svenskarna är enormt engagerade och högljudda angående – allsång. De vanligtvis ganska svala svenskarnas allra hetaste känslor kommer fram i samband med – allsång.
Från och med i år har vi inte bara ETT allsångsprogram att storma kring. Numera finns det – hemska tanke – TVÅ! Kvällstidningarna laddar de stora kanonerna. Kändisar rasar och/eller gråter ut för att de inte får vara med. Horder med tittare vill desperat säga sin mening i alla forum de kan hitta.
De är kränkta. Upprörda är de också. Vansinnigt upprörda i vissa fall. "Hur kan TV4 sjunka så lågt att man sänder ett eget allsångsprogram?!", "Hur har man mage att göra ett billigt plagiat av SVT:s odödliga tv-klassiker?!", "Allsång på Skansen är mycket bättre!", "Lotta på Liseberg är mycket bättre!", "Varför är inte Lasse Berghagen programledare?!", "Hur kan man ha ett allsångsprogram när man inte kan sjunga?!", "Varför har jag inget liv?!" och min personliga favorit "Varför envisas TV4 med att sända reklam mitt i allsången?!".
Gillar man allsång, vilket svenskarna uppenbarligen gör eftersom både Lotta på Liseberg och Allsång på Skansen haft långt över en miljon tittare trots sommarvädret, så är det väl toppen med två allsångsprogram. Det borde vara tre, eller fyra. Eller ännu fler. Minst ett allsångsprogram i varje kanal skulle vi ha.
Titta på alla, titta bara på din favorit eller titta inte alls. Det är sommar. Slappna av lite, och sjung med om du känner för det. Men sluta gnäll nu.
No related posts.
