
Bruksgården i Hököpinge. Foto: Scanpix
Herrar Sandberg, Fridolin och resten av redaktionen bakom reportageserien Vår mörka historia har lyckats synliggöra rasismen som en röd tråd genom Sveriges historia, från slavhandeln fram till idag. Det sista avsnittet gick i söndags och går fortfarande att se i TV4 Play. De första två avsnitten hittar du på TV4 Anytime.
Programmet driver tesen att den svenska rasismen och främlingsfientligheten inte är något som hux flux har rest sig ur folkdjupet, utan något som tvärtom har odlats fram av politiker, medier, vetenskapsmän och myndigheter under en lång period.
Innan serien tog slut hann den komma så nära vår samtid att det svedde till och för en stund kändes det som om jag ville se mer. Vår mörka historia tog liksom aldrig steget över från att vara just historia, till att bli samtid. Var hittar vi tydliga exempel på att främlingsfientligheten och rasismen fortfarande frodas i officiösa sammanhang? Sådana frågor hade jag velat få svar på. Men serien var slut. Inga svar stod längre att få.
Det var som om Lars-Ingvar Ljungman från Vellinge hade läst mina tankar och skyndade till undsättning. Han hade svaret: jodå, främlingsfientligheten är fortfarande stark i maktens och offentligheten korridorer. Titta bara på oss i Vellinge.
Lars-Ingvar Ljungman, Moderaternas kommunalråd i denna en av Skånes rikaste kommuner deklarerade i tisdags att han inte vill “ha hit” föräldralösa flyktingbarn, som behöver någonstans att mellanlanda i väntan på att placeras ut i familjer och boenden runt om i Sverige.
Skälen är inte ekonomiska – Malmö stad betalar för att inhysa barnen på Bruksgårdens vandrarhem i Hököpinge. Skälen är inte särskilda – Vellinge kommun är känd för att inte vilja ta emot några som helst flyktingar, oavsett hur desperat nöden är. Skälen är inte heller odelat populistiska – det finns många i kommunen som absolut tycker att barnen ska få hjälp.
Skälen är främlingsfientliga. Från kommunens högsta instans deklarerar Ljungman att kommunen har valt att inte ta emot flyktingar och då ska de inte kunna övernatta i kommunen lik förbannat. Kort sagt: vem som helst får inte bosätta sig i Vellinge.
Företaget Attendo har nu fått se över säkerheten på flyktingbarnens tilltänkta boende. Man är rädd för att de hätska politiska utspelen ska leda till direkta repressalier gentemot flyktingbarnen. Fridolin och company har fått vatten på sin kvarn. Rasismen kommer uppifrån.
Medveten om att han saknar giltiga argument, så försöker nu Lars-Ingvar Ljungman istället att underkänna vandrarhemmets brandsäkerhet, för att stoppa inflyttningen. Av rent främlingsfientliga skäl, som sagt. Kommunalrådet har ju redan klargjort att Vellinge kommun skiter fullständigt i sina medmänniskors liv och levnadsstandard. Lars-Ingvar Ljungmans uttalanden utgör i sig det största hotet mot Bruksgårdens brandsäkerhet.


