
Eric Saade och Andreas Johnson gick direkt till Globen. Men Pauline som gick till Andra chansen var bäst! FOTO: Jonas Ekströmer/Scanpix
Tack gode gud för Pauline! Hon och hennes färgexplosion till bidrag kom som en mycket välbehövlig vitamininjektion efter vad som kändes som sju svåra år som tv-tittare. Låten Sucker for love var dessutom en catchy sak som skulle kunna slå utomlands. Hoppas nu bara att hon klarar konkurrensen i Andra chansen.
I övrigt. Tankar om deltävling 2 i Sandviken.
Eric Saade hittade en riktig stänkare i tjejlåten Manboy – jo, den kändes jättemycket Britney Spears. Det går att köra ordentlig fistpump à la Jersey Shore till den på diskoteken i vår och sommar. Men ändå lite överraskande att den gick som första låt direkt till Globen.
Andreas Johnson var mer Bono-lik än nånsin. Men We can work it out var en helt okej rockballad. Det är ändå dessa bombastiska saker han gör bäst. Så helt rätt att han gick vidare till Globen.
Christine Meltzer hade uppenbarligen hört kritiken om sitt skrikande och var betydligt mer nedtonad, vilket hon vann på. Dessutom var hon ursnygg! Och jag drog faktiskt på munnen åt hennes parodier på tidigare programledare.
Men hennes och Dolph Lundgrens förinspelade inslag var… eh, inte min kopp te. Och Anja Pärson är såvitt jag vet inte från Dalarna.
Anna Maria Espinosas låt lät som tagen ur den där Helena Bergström-rullen 1939. Jag var inte imponerad.
Kalle Moraeus kunde inte sjunga för att rädda sitt liv, men det var en svängig fioldänga han och Orsa spelmän framförde. Den kommer att parkera sig på Svensktoppen. Så Andra chansen, andra schmansen, det går bra ändå.
Manipulated var en Lady GaGa-hyllning, får jag anta. Hanna Lindblad imponerade mer med sina benövningar än med låten som sådan.
Och Dogge… ja, du. Povel Ramel-rap, någon?
Det var det. Nästa lördag är det Götlaborg som gäller.
Men nu: OS i Vancouver!!! Yay!


