
Erik och Mackan hos miljonären Charlie. Filip och Fredrik i sina fåtöljer. FOTO: TV6/Kanal 5
Två dynamiska duor gjorde sina återkomster i televisionen i går. Och Erik & Mackan vann min röst. The students have surpassed their masters.
Först ut var Erik & Mackan som efter att ha sysslat med dumheter som Hål i väggen och nån sorts freakshow nu äntligen var tillbaka i de roller de gör bäst: huvudrollerna. De ska i nya serien Guldfeber försöka bli snorrika. Samtidigt gör de besök hos några av världens miljonärer för att 1. hustla till sig pengar 2. få råd och insidertips på hur man blir rik.
I premiären hälsade de på hos rörmokaren Charlie i London. Han är god för en halv miljard kronor. Och lever oerhört flådigt. Men trots det var han hur festlig som helst. Erik & Mackan kunde spexa loss totalt och han bara: jaja. Plus att det var sjukt kul när han slog vad om EN MILJON PUND om att han skulle slå dom i foosball.Vilket han också gjorde, fast det var på håret.
Det påminde om när Filip & Fredrik besökte knasiga kändisar (Gary Busey, någon?) i suveräna programserien High Chaparall. På den gamla goda tiden. Den som känns så förbi nu när de båda journalisterna sitter i varsin fåtölj och tävlar i vem som kan säga mest fula ord på kortast tid i “vetenskapsprogrammet” Boston Tea Party.
Inget fel på premissen, det var intressant att höra experterna prata sinnen (som var säsongspremiärens tema) översatta till djur och få veta att Brian Eno skrivit Windows-uppstartslåten. Men den enda gången jag kände att Filip & Fredrik var på riktigt var när de skulle göra enkät på stan om varför det inte fanns några kondomer som smakade k*k. De skämdes över sin fråga när den skulle ställas till äldre vuxna, försökte linda in den och vid ett tillfälle drog Filip till och med in sin På spåret-medverkan i samtalet för att en kvinna skulle förstå att de egentligen var snälla killar. DET var humor. Inte att spela “kåt”-låtar eller säga kn*lla.
Men som jag skrev i ingressen. Erik & Mackan har gått om sina läromästare nu. Av de här två programmen kommer jag definitivt sitta klistrad varje måndag till Guldfeber, Boston Tea Party däremot, kan jag ha eller mista.


