Det har gått tio år sedan reklambyrån Garbergs knäckte den briljanta idén att lansera en värktablett genom att ge folk huvudvärk. Resten är historia. Iprenmannen har för alltid etsat sig fast i det svenska medvetandet och vi är många som utan att tveka kan nynna den lille filurens melodi.
Produktchefen för Ipren hintar i Dagens Media om att Iprenmannens tid snart kan vara över. Förpackningen har gjorts om, kartongerna får olika färger och de vita inslagen i designen har tagits bort – nedrans osis för Iprenmannen, vars mage är vit som renaste Ipren.
Vart ska nu skådespelaren Johann Neumann ta vägen? Denne lilla man som har axlat rollen som värktablett med största seriositet. Efter gästspelet som den slemmige Tord Lang i Vita lögner stod det ganska klart att det bara finns en roll i den här världen för Neumann, och det är Iprenmannens. Och nu klämtar alltså klockan för hans livsvärk – pun intended.
Nej, jag röstar istället för att Iprenmannen får en familj i regnbågens alla färger, så kan de sitta och sjunga sånger i stämmor, in sweet disharmony. Och om inte värktablettens ägare vill ta ansvar för detta, så kan kanske public service-företaget SVT kliva in och ge det lilla gitarrmongot ett eget barnprogram eller åtminstone en stående roll i Anslagstavlan.
Faktum är att man borde göra ett tv-program dit alla uttjänta reklamkaraktärer och avlagda maskotar kan vända sig för att få jobb när deras stjärna falnar. Lås in dem i ett Big brother-hus eller kanske på en nöjespark. Ett sådant program hade jag följt slaviskt.
Comments Off
