När man lever ett så otroligt aktivt liv fullt av innehåll som yours truly så hinner man inte följa allt på tv precis när det sänds, inte ens favoritprogrammen.

Tack gode gud för play-tjänsterna då.

Jag kollade just på Pluras kök del 5 som sändes för ett par veckor sen och ärligt talat så lät det inte speciellt lockande med gästerna Elin Klinga, Stefan Sundström och Timbuktu. Men det var ju det bästa hittills den här säsongen.

Kokain-avböner, festliga kvällstidningsanekdoter, Timbuktus makalösa version av Karmakontot i köket, Stefan Sundströms korta spastiska Mick Jagger-dans, introtävling osv osv. Och det fantastiska soundtracket som är som hämtat ur min egen musiksamling.

Precis en sån där middag man drömmer om att bli inbjuden till nån gång. Otroligt bra tv, helt enkelt.

TV3 sänder ju en förfärlig massa dynga, liksom de flesta andra svenska tv-kanaler i och för sig, men det finns guldkorn även i deras tablå. Ingen svensk tv-personlighet har varit mig så kär under våren som den fabulöse superstylisten Jonas Hallberg i Hollywood. Han är ju ett fenomen! Hur helmysig och samtidigt glammig som helst när han far runt i Hollywood i sina små tajta shorts och kindpussar pr-agenter och fotomodeller, “blue steel”-plutar med läpparna och utbrister “Hi, fabulous!” som om det inte fanns nån morgondag.

Det kan inte gå fel när man får se en människa som verkligen lever sin dröm och verkar hur lycklig som helst.

Det skulle inte förvåna mig om han är världens bitch privat, (jag hoppas verkligen inte det) men som tv-stjärna är han fullständigt makalöst underhållande. Och det här säger jag inte bara för att personer i min närhet hävdar att Jonas och jag har vissa utseendemässiga likheter.

Sista avsnittet sändes den 27 april. Nu väntar jag på att Jonas ska komma tillbaka.

NittiLeaks började i Kanal 5 igår och det visade sig vara en avsevärt bättre programidé än faktiskt tv-program. Tanken att grotta ner sig i ett 90-tal som i många fall redan känns väldigt avlägset (Notknäckarna! Adam Alsings frisyr! Göran Skytte!) skulle kunna vara lysande tv, men att ha E-type som DJ och slänga in lite random tv-klipp från 90-talet (varav vissa iofs är väldigt roliga) räcker helt enkelt inte. Inte ens premiärgästen Adam Alsing, som jag verkligen gillar, klarade att lyfta föreställningen.

Sen har vi då de två programledarna. Filip och Fredrik har en riktigt positiv egenskap och en riktigt negativ.

Det positiva är att de alltid är sig själva med helt egna infall som i många fall kan vara lysande underhållning bara det. De har ingen som helst självcensur vilket gör att vi får ta del av guldkorn som Filips sexäventyr i unga år med en äldre fransyska som hade Ghandis sandal ovanpå sängen.

Det negativa är också att de alltid är sig själva och inte har någon självcensur vilket ofta leder till självupptaget pladder och en överdriven tro på den egna förträffligheten.

Svenska folkets åsikt om Filip och Fredrik är minst sagt delad, men de har sin publik och NittiLeaks har alla förutsättningar att bli bättre framöver.

Har du hört den förut? FOTO: SVT

Jag vet inte om ni har noterat det, men SVT har skakat liv i det gamla humorkadavret Har du hört den förut? (oklart varför) och sänder nu en modern version där skämten är en smula mer vågade än de var på Ewert Ljusbergs tid.

För de som inte vet det var originalet Har du hört den förut? ett program från tv:s stenålder (läs 80-talet) där ett gäng skämtare sitter i barmiljö och drar vitsar.

I den nya versionen är Elsa Billgren programledare och gästerna i första programmet var bland andra Alex Schulman och Julia Freij. Skämten är av något blandad kvalitet och höjdpunkten är Julia Freijs imitation av Regina Lund, och 12 minuters programtid känns alldeles för långt. 5 minuters vitsande hade räckt.

Ja, så tråkig är jag.

Känner du för det kan du se hela programmet här.

Click here to view the embedded video.

Jag såg första avsnittet av Showtimes nya mastodontdrama The Borgias igår, och trots att det var välproducerat och välspelat och allt det där som till exempel Stockholm-Båstad inte är, så är jag ändå en smula besviken. Det var enkelt uttryckt lite segt, och det var väldigt dåligt med blod och sex med tanke på att Showtime gjort PR för serien genom att utropa Sex! Murder! Incest!

Kanske är jag bortskämd efter de två säsongerna av Spartacus, jag menar vem kan toppa dessa fantastiska blods- och sexorgier?, men jag hade ändå sett fram emot ett långt köttigare drama än vi fick i första avsnittet. Jag vill ha kåta kardinaler! En fullständigt bindgalen påve! Ondsinta intriger! Avskurna halsar och djävulska komplotter! Mer av allt!

Förhoppningsvis tar det sig framöver, jag har definitivt inte gett upp än.

Mer än så tänker jag inte skriva om det just nu, jag menar varför ska man göra jobbet själv när någon redan har gjort det åt en? Vill du veta mer om vad jag tycker kan du följa den här länken. Där sägs exakt det jag själv skulle säga.

Click here to view the embedded video.

För er som ännu inte sett den fjärde säsongen av Californication vill jag bara varna för att nedanstående text innehåller sk SPOILERS!

Jag tror jag törs tala för de flesta av oss som har sett den fullständigt makalösa finalen av Californications fjärde säsong när jag säger att vi redan längtar efter mer. Och mer blir det, som tur är.

Tom Kapinos, seriens skapare, har i en intervju med TV Guide berättat en hel del om vad som komma skall.

Nästa säsong ska utspela sig tre år framåt i tiden. (Min gissning är att Hank har legat med ungefär 1000 kvinnor under den här tiden.) Han har flyttat tillbaka till New York. Han har skrivit en bästsäljare om sin tid i LA. Han åker tillbaka till LA för vad som ska vara en kort affärsresa. Det visar sig att han stannar längre än han först tänkt. (Min gissning är att han kommer att ligga med minst ett hundratal kvinnor under besöket i LA.)

Hank och Karen har inte setts speciellt mycket sen sist. Eventuellt har Hank inte heller helt släppt tankarna på advokaten Abby (spelad av Carla Gugino). (Min gissning är att han kommer att ligga med dem båda under sin tid i LA. Kanske samtidigt. Inte troligt, men heller inte helt omöjligt. Trots att Hank visar röven ibland skulle jag bli mycket förvånad om Karen eller Abby visar någon slags hudbit av intresse för den breda tv-tittande allmänheten.)

Becka går numera på college och är tillsammans med en kille som påminner Hank om honom själv när han var ung. En situation Hank inte känner sig helt bekväm med. (Min gissning är att han kommer att ligga med ett antal kvinnor för att skingra sina tankar på den här jobbiga situationen.)

Charlie Runkle och Marcy är fortfarande separerade, men har ett barn tillsammans. Marcy är ihop med filmproducenten Stu (spelad av den fantastiske Stephen Tobolowsky). Inte heller deras liv är helt okomplicerade. (Min gissning är att vi kommer att få se Runkle naken ett flertal gånger. Tanken är att det ska fungera som sk comic relief. Tobolowsky visar inte hela paketet, men han lär ha åtminstone några scener i mycket tajta kalsonger och strumpor. Även det fungerar som comic relief. Marcy visar inte särskilt mycket hud men tar igen det med att säga ord som snatch, pussy, anus, fuck och cunt osv massor med gånger.)

På frågan om när Californication verkligen ska ta adjö på riktigt svarar Kapinos att det troligen blir säsong fem eller säsong sex. Det beror helt och hållet på tittarsiffror och hur tv-bolaget vill ha det.

Men vi lär tyvärr få vänta tills någon gång nästa år.

Måns Herngren hade verkligen valt fel tröja för en varm tv-inspelning. Stora mörka svettringar är ungefär lika tilltalande i samband med matlagning som Pluras bara mage.

Plura skrattar precis som Baloo.

Måns Herngren verkar ungefär lika neurotisk och jobbig privat som hans rollfigur i Varannan vecka.

Måns Herngren körde “visa lökarna”-skämtet när det var dags för lökhackartävling. Ett skämt jag brukar tycka är mycket festligt, men det föll förvånansvärt platt här.

Det är väldigt sexigt med kvinnor som inte bangar för att röka cigarr ibland utan att hosta och se förfärade ut.

Måns Herngren är härligt snobbig.

Det är oerhört jobbigt att lyssna på nån som inte kan spela piano som envisas med att spela i alla fall.

Soundtracket är fantastiskt. Bob Dylan. Lou Reed. The Kinks.

Titiyo verkar väldigt rolig.

Pluras kök är Sveriges överlägset bästa tv-program just nu.

Click here to view the embedded video.

Igår fick jag äntligen tid att se Comedy centrals roast av Donald Trump, och trots att jag saknade Greg Giraldo något oerhört kunde jag glädja mig åt att en ny stjärna var där för att fylla hans oerhört festliga skor.

Anthony Jeselnik. Vilken kille. Han ser ut som en korsning mellan Chris Isaak och en ung John Travolta. Lysande roastare och lysande komiker. Jag har i och för sig sett honom i nåt framträdande på Comedy central tidigare som var helt ok, men i roasten var han fantastisk. Det enda negativa jag kan säga om honom är att han hälsar på Trump med vänsterhanden när han är på väg fram. What’s up with that?

Det kommer att bli något stort av honom, sanna mina ord. Själva antitesen till The Situation kan man säga.

(OBS! Om du har svårt för amerikanska svordomar som “shit”, “fuck” osv eller om du är känslig för skämt om våldtäkt och cancer och aids och annat otäckt, eller om du blir upprörd när människor förolämpar varandra så ska du inte se klippet. Ok?)

Så här såg det ut när roasten inleddes av värden Seth McFarlane. Ovanstående varning gäller för det klippet också.

Ursäkta den lökiga titeln på det här inlägget, men jag kunde inte motstå.

Vem kunde ana att det kunde vara tv-magi att se tre gubbar (Plura, Carla, GW fast Carla lagade inte speciellt mycket mat), Lisa Miskovsky och en speedad ekorre i form av Fredrik Wikingsson laga mat i ett kök på Kungsholmen? Jag kunde i och för sig ana det, men ändå. Första avsnittet av Pluras kök var helt lysande tv. Som lök på laxen kunde man dessutom höra Bob Dylan i soundtracket.

Det är ytterst få tv-program jag känt att jag skulle vilja vara med i, men Pluras kök är definitivt ett av dem. Scenen där Leif GW Persson kom in i köket till tonerna av Pärleporten kan vara det vackraste svensk tv har uppbringat. Någonsin.

Plura bor bara ca 1 km från mig på Kungsholmen här i Stockholm, det är inte omöjligt att jag blir en stalker.

För övrigt noterade jag att Lisa Miskovsky neg när hon hälsade på GW. Det skulle förmodligen jag också göra.

Oscar Linnros i sin studio. FOTO: SVT

Om du har en knapp halvtimme över nån gång, och det har du ju ärligt talat, vill jag rekommendera Dom kallar oss artister med Oskar Linnros som sändes igår kväll.

Intressant inte bara för att Linnros verkar vara både musikaliskt och intellektuellt begåvad, utan också för att han hade den goda smaken att framhålla Prince’s Sign o’the times från 1987 som världens kanske bästa skiva. Jag själv skulle kanske inte säga att den är bäst någonsin men definitivt bland topp 20 i alla fall.

En annan rolig detalj var att Linnros erkände han att han laddat hem sin egen musik illegalt. Bara en sån sak.

Ni kan se programmet i SVT Play här.

En fråga bara (eller två snarare): Varför kan inte supermoderna SVT Play lägga till en inbäddningsfunktion till sina hela program? Vad är problemet? Jag är säker på att det finns ett och jag vill veta vad det är.