the_diff: 1179

“The great taste of cock!”

Jag har länkat till det här klippet för några månader sen, men nu upptäckte jag det igen och kan inte låta bli att göra om det.

Kolla in det här fantastiska samtalet från tv-programmet F-Word där stjärnkocken Gordon Ramsay ber Ricky Gervais göra reklam för produkter som den svenska chokladen Plopp och Cock flavour soup.

Annons:

Det ligger romantik i luften

Det kommer nya rapporter dagligen i jobbmejlen, ibland flera om dagen, om att Stones-gitarristen Ronnie Wood har dragit iväg med en 18-årig eller 19-årig (lite oklart där) ryska på en "romantisk" resa till Irland. Samma rapporter säger att Wood återfallit i sin alkoholism och drar i sig 2 flaskor vodka per dag.

En tonårig ryska och en 61-årig något sliten rockfarbror som dricker två liter sprit per dag.

Det låter onekligen som romantik det, med oändliga möjligheter till knasiga förvecklingar, knivskarpa oneliners och sexiga sängkammarscener. Varför har vi inte sett en sitcom med det här upplägget?

Alla vill prata, men inte mycket blir sagt

Ingmar Bergman skulle ha fyllt 90 år i måndags och SVT gjorde då en av de saker som SVT verkligen är till för, dvs drog in finkulturen i de svenska tv-apparaterna med Nils Petters Sundgrens Männen och Bergman.

Jag vet inte om det är ett enormt självförtroende eller dumhet som får en journalist att samla tre gigantiska egon som Börje Ahlstedt, Thommy Berggren och Thorsten Flinck i en och samma studio för att tala om sina minnen av Ingmar Bergman. Nils Petter Sundgren är i alla fall en av de få svenska intervjuare som har tillräcklig tyngd för att klara av att hålla styrsel på samtalet.

Problemet är bara att de här tre intervjuobjekten skulle behöva större utrymme än ett halvtimmes samtal med fyra personer inblandade. Trots att samtliga gärna lyssnar på sina egna röster blir det tyvärr inte mycket sagt, vilket är synd för det de har att säga är väldigt underhållande.

Desto bättre är det gjort med Erland Josephsson som får hela andra halvan av programmet och därmed avsevärt större chans att utveckla sina tankar om erfarenheterna med den store dämonregissören. Först då blir det riktigt bra tv av det hela.

Hela programmet Männen och Bergman ser du här

Vad har vi nu att hoppas på?

Det är med stor sorg, bedrövelse och bestörtning jag tar emot nyheten att pratshowvärden Jimmy Kimmel och komikern Sarah Silverman har separerat efter ca 5 år tillsammans.

Det var ju bara ett knappt halvår sedan deras förhållande gav oss några av de roligaste tv-klippen genom tiderna:

I’m fucking Matt Damon

I’m fucking Ben Affleck

De var helt enkelt det perfekta paret och man kan väl inte vänta sig några nya briljanta videos med framtida sexpartners heller. Vad finns det nu för hopp för oss övriga? Snyft.

Pretty fuckin´ ninja

Recensionerna av nya tv-serien Generation Kill har börjat trilla in på andra sidan Atlanten och det låter, minst sagt, lovande.

Varför är nu detta så intressant? undrar ni kanske. Jo, dels för att HBO håller så hög kvalitet på sina egenproduktioner att det är rent löjligt, dels för att en dramaserie om USA:s invasion av Irak förmodligen bjuder på en hel del välriktade kängor mot hela kampanjen, men framför allt för att vår alldeles egen Alexander Skarsgård har en framträdande roll. Och om man får tro recensionerna, så gör han ett strålande jobb.

New York Times skriver att "Generation Kill har en suberb rolluppsättning och manus och levererar en genomträngade intensiv, klarsynt inblick i det första skedet av ett krig".

Nöjessajten The Hollywood Reporter skriver att "till de som sticker ut hör Alexander Skarsgård, i rollen som den starke men tystlåtne Sergeant Brad Colbert".

Alexander Skarsgård som Sergeant Brad "Iceman" Colbert

TV-serien är sju avsnitt lång och bygger på boken Generation Kill, som är skriven av Rolling Stone-skribenten Evan Wright. Manuset är omarbetat av David Simon och Ed Burns, som bland annat ligger bakom HBO-serien The Wire.

Trailer för Generation Kill

HBO har skämt bort oss så många gånger förr och det blir bara svårare för varje gång att vänta in alla bra tv-serier som gör succé i USA. Men om jag nu ska se postivt på det hela, så är "Generation Kill" någonting jag verkligen ser fram emot.

Varning! Livet är livsfarligt!

Nu har fem av de största amerikanska filmbolagen (Paramount, Sony, Universal, Warner Brothers och Disney) gått med på att införa varningstexter om rökning i dvd-filmer som är barntillåtna.

Jag håller med om att rökning kanske inte är världens bästa fritidssysselsättning, och tänker inom kort göra ett allvarligt försök att sluta, men börjar det inte bli läskigt med alla varningar och förbud vi måste utstå nuförtiden?

Som man förskräckt brukar fråga sig i såna här sammanhang: Vad är nästa steg?

Varning! I den här filmen förekommer, endast antydda givetvis, samlag (fråga mamma eller pappa om du inte förstår vad samlag är) mellan människor som inte är gifta! Så gör man givetvis inte! Då hamnar man i helvetet!

Varning! I den här filmen fnissar en person lite efter att ha druckit en öl! Självklart har man aldrig kul när man dricker! Alkohol är första steget mot tunga droger och ett liv i misär!

Varning! I den här filmen åker en person båt utan flytväst! Så gör man självklart aldrig i verkliga livet! Då kan man ju drunkna!

En kvinna gör ingen sommar

Sommaren har kommit till Sverige och det märks, inte minst på tv-utbudet.

Sommar med Ernst, Sommartorpet, Grilla! och Sverige campar har alla en sak gemensamt – de har sin utgångspunkt i den svenska sommaren.

Ernst Kirchsteiger är som något väsen hämtat ur en folksaga. Han dyker upp från ingenstans när solen står som högst och ställer allt till rätta i de tacksamma semesterfirarnas inredningskaos. Vid sin sida har han Robert, som likt en Sancho Panza ser till att förverkliga sin mästares idéer men som samtidigt tar ner honom på jorden.

I Österlen skulle det byggas ett altandäck. Då tog Ernst hjälp av mannen i huset för att lägga plankorna rätt.

I örnnästet på Västkusten skulle det läggas trägolv. Återigen var det männen som fick genomföra det tunga arbetet.

I Grilla! får vi följa kocken Christian Hellbergs nedslag i det eldfängda Sommarsverige. Varhelst det luktar brandrök, så är han där och slänger på en korv eller en stek eller en marinerad grönsak. Det är förkläden och grilltänger och män, män, män. Män som byggt egna grillar, män som har gjort egna recept, män som grillar året om och så vidare.

Precis som i Sommar med Ernst så klipps kvinnor och barn pliktskyldigast in i programmet. De varvas med bilder på skön natur och fräsande kött. De är raka motsatsen till aktiva.

Och som det är på sommaren som husvagnskaravanerna drar ut likt cirkussällskap till campingplatserna i vårt avlånga land, så passar TV4 Plus på att visa vårens säsong av Sverige campar i repris. Även här är männen framträdande, med sina säregna intressen och hemgjorda brygder.

Vid en närmare eftertanke – på somrarna ökar alkoholkonsumtionen, de stora sportsändningarna tar över tv-tablåerna, pappaledigheter växlas in som om de vore trisslottsvinster, dagens alla måltider lagas till på grillen, det snickras och hamras och ojas och i centrum av alltsammans, av hela sommaren, står männen. Vi har jobbat fram någon sorts ensamrätt till sommaren. Höst, vinter och vår kan kvinnor och barn få ha för sig själva.

Du invänder säkert mot detta. "Kvinnor tycker, precis som män, att sport och och hemmafix och grillande är minst lika roligt!" tänker du kanske. Jag håller med. Frågan är varför detta jämlika intresse inte syns i TV4. Sommartorpet i SVT känns som en frisk fläkt i jämförelse.

Iskall precision

Jag vet inte om ni tillhör den, förmodligen, försvinnande lilla del av befolkningen som såg kvartsfinalen mellan Norrköping och Enköping i Svenska cupen i fotboll på TV4 Sport igår.

Ärligt talat gör jag väl inte det själv heller, jag kom in i slutet av förlängningen och hann se Norrköping göra 2-1 och strax därefter Enköping kvittera till 2-2 i sista minuten på rena Turkiet-manéret.

Därefter vidtog straffar och som bördig från Norrköping kände jag mig självklart tvungen att följa dramatiken, trots att laget numera är ljusår från glansdagarna med Gunnar Nordahl och Nisse Liedholm och "Loskan" och "Drutten" och "Gena" och allt vad de nu kan ha hetat.

Men straffläggningen var helt fantastisk. En efter en klev de fram. Utan tvekan. Drämde in boll efter boll. Nere vid stolproten. Uppe i krysset. Stenhårt. Perfekt. Iskallt.

Jag satt bara och tänkte att här har de välbetalda EM-stjärnorna något att ta efter.

Ja ja, jag förstår givetvis att det är lite skillnad på press på den enskilde spelaren om man jämför en kvartsfinal i Svenska cupen med en kvartsfinal i EM där några hundra miljoner tittar. Men en spelare som medverkar i Svenska cupen har i månadslön vad en EM-spelare tjänar i sekunden. Herregud vad imponerande det var.

Big love – i Iran

I tv-serien Big Love är det Bill Henrickson som har fullt sjå med att hålla reda på tre viljestarka fruar. I dokumentären Fyra fruar och en man som går på SVT1 klockan 22:00 i kväll får vi möta Heda som är en relativt välbärgad, drygt 50-årig man på den iranska landsbygden. I alla fall tillräckligt välbärgad för att ha inte mindre än fyra fruar.

Farang, Goli, Shahpar och Ziba delar på maken med allt vad det innebär av ständiga vardagliga dispyter om allt från hur man delar upp köttet från en nyslaktad get till ett sexliv som är obefintligt om man inte är makens favorit för tillfället. Heda meddelar den fru han vill spendera natten med att hon ska lämna sin dörr öppen för honom. För närvarande är det fru nummer fyra som har hans uppmärksamhet.

Förutom Heda och hans fyra fruar finns det dessutom ca 20 barn i de olika hushållen och Hedas mamma som sitter mitt i och har högljudda åsikter om det mesta.

- Min son har bara fitta i huvudet, konstaterar hon lakoniskt och passar därefter på att ge några kängor till den fru som står lägst i kurs för tillfället.

Samtliga fruar är djupt missnöjda över sin situation och har ingen annanstans att ta vägen, men på något märkligt sätt lyckas de mot alla odds bevara en befriande form av galghumor mitt i allt elände.

Detta trots att Heda ibland slår dem när de inte gör som han säger, och trots att han allvarligt funderar på att införskaffa fru nummer fem. Han är av uppfattningen att en ny femtonårig fru ska göra honom ung igen.

Filmen är gjord av Nahid Persson som även ligger bakom den prisbelönade dokumentären Prostitution bakom slöjan. Hon tar ingen som helst ställning i filmen, men jag rekommenderar att ni tittar i kväll om ni har något som helst intresse för hur världen runt omkring oss kan se ut.

Rickard har fått en ny studio

Man kan riktigt känna hur lycklig Rickard Olsson är i dessa dagar när han berättar om sin nya roll som ett av SVT:s OS-ankare i augusti.

I Olssons studio som sänds efter de traditionella OS-sändningarna varje dag ska han kolla in fenomen som kan relateras till de olympiska spelen, och bland annat reda ut svaren på brännande frågor som varför det går åt så mycket kondomer i OS-byn och hur Tina Thörners onanimaskin ser ut.

Det låter väldigt lovande. Rickard Olsson är en av de bästa och mest sympatiska programledare vi har och nu verkar han äntligen vara tillbaka i sitt rätta element efter åren i Bingolotto-exil.

Missförstå mig inte nu. Rickard var förmodligen perfekt även i Bingolotto (jag vet inte säkert, jag tillhör inte målgruppen) och har en del roliga minnen därifrån. Det verkade i alla fall så de gånger jag intervjuade honom om saken, men att sätta sig i den rollen kan samtidigt innebära att man fastnar där för alltid.

Det gjorde han nu inte som tur var, han hoppade av i rättan tid och gick till SVT för ett riktigt drömprogram som förmodligen hade hetat Jihdes studio om inte Peter Jihde i sin tur hoppat över till TV4.

Den rekryteringen är nog Rickard Olsson tacksam för en dag som denna.

  • Senaste inläggen

  • Kategorier

  • Bloggare

    Powered by Authors Widget
  • Bloggtoppen.se
RSS

Senaste från Expressen

TV-nyheter från Expressen:

Se sport live på webben

Se din favoritsport direkt på C SPORTS

Senaste från Weird Science

Blogg: Fjärrkontrollen

the_diff: 1179
 
Annons
Annons
Annons
the_diff: 1179