De gjorde intryck 2010. Foto: Scanpix/SVT

Foghagen ger här sin åsikt om det gångna årets tv-händelser. Läs även kollegan Thunman Skölds årskrönika HÄR och kollegan Janrells årsredovisning HÄR!

Årets serie: Spartacus: Blood and sand. Pubesperuker – smaka på det! Så att säga.
Årets sorti: Jack Bauer sade farväl för alltid. Eller?
Årets utländska tv-figur 1: Lisa Lampanelli krossade allt motstånd på Comedy Centrals roast av David Hasselhoff.
Årets utländska tv-figur 2: Ricky Gervais är med överallt och täljer guld. Makalöst framgångsrik människa.
Årets svenska tv-figur 1: Leif GW Persson
Årets svenska tv-figur 2: Henrik Dorsin i Grotesco och som Ove i Solsidan.
Årets svenska tv-figur 3: Kung Carl XVI Gustaf. Alltid enormt underhållande.
Årets hype 1: Så mycket bättre. Ja okej, det var ett underhållande tv-program men det botar inte cancer.
Årets hype 2: Solsidan. Ja okej, det var ett underhållande tv-program men det botar inte cancer.
Årets resursslöseri: GW Persson lyser i vilket sammanhang som helst, men han kunde ha fått en mycket bättre inramning än den han fått i Veckans brott.
Årets talkshowvärd: Alex Schulman i Schulman show i Aftonbladets webb-tv. Och vet du vad, Alex, det har du förtjänat!
Årets payback: Johan Croneman slog tillbaka på ett genialiskt sätt mot tramsartikeln om obetald tv-licens i Resumé.
Årets tv-bloggen-storm: När jag vågade insinuera att vår ”konung” kanske inte var en perfekt representant för Sverige, och blev kallad allt från kommunist till landsförrädare av en rasande pöbel. Vilka är dessa människor som har så starka band till kungen, nej förlåt, “konungen”?
Årets förlust: Greg Giraldo blev bara 44 år. Ohyggligt sorgligt. Jag vårdar hans minne genom att lyssna på Good day to cross a river och se Comedy centrals roastar om och om igen.
Årets uslaste “humorprogram”: Är det någon som minns “politiska satirprogrammet” Elfte timmen som gick i SVT? Nej, just det.
Årets nerköp: Efterlyst tappade GW och fick Tommy Lindström. Inget ont om Lindström egentligen, förutom frisyren, men han är definitivt ingen GW.
Årets tv-spya: Kungarna av Tylösand.
Årets kolsvartaste tv-humor: Louis CK väjer verkligen inte för nåt. Respekt för det.
Årets oljud 1: Man hör fortfarande Anna Ankas kraxande här och där, men som tur är blir det alltmer sällan.
Årets oljud 2: Vuvuzelorna i Sydafrika.
Årets matprogram: Plura & Mauros kök. Men Pluras mage mitt i maten var verkligen inte nödvändig. Det hade fungerat minst lika bra med skjortan på hela programmet.
Årets offentliga avsked: Conan O’Brien åkte ut från Tonight show och Jay Leno kom tillbaka. Hur bisarrt som helst.

Svenska Hollywoodfruar. Säsong 2. FOTO: TV3

Jag var en av 594 000 personer, företrädesvis kvinnor, som förväntansfullt bänkade mig framför säsongspremiären av Svenska Hollywoodfruar i TV3 i går. Jag var grymt nyfiken på de nya “fruarna” och längtade efter att få höra Maria Montazami prata om något annat än hamburgare.
Och jag säger bara: vilken tur att hon är kvar!

För efter att ha genomlidit kändiskåta Lena Joltons och allmänt kåta Päivi Hackers vidriga och nedlåtande audition av män till sin Barbie-fest ville jag bara kräkas leopardmönstrat. Hade situationen varit den omvända hade arga feminister krävt huvuden på fat men nu skulle det alltså vara okej, till och med lite “fnissigt” kan man tänka.

Urk. Jag kom på mig med att sitta och sakna Britt Ekland.

Och varje gång Anna Anka nådigt visade upp sig – och gjorde reklam för sitt nya TV3-program – var det bara för att peka långfinger åt soon to be-exmaken Paul Anka. Hon är förvisso fortfarande en citatmaskin av Bert Karlssons kaliber (“Nu kan jag gå ut och pöka, jag har inte fått ett ordentligt pök på sju år, du vet, kulorna hänger ner till knäna”) men allt som gjorde det roligt och intressant med henne förra säsongen – alltså att hon var just Paul Ankas fru - är ju borta nu.

Så tack, tack, tack, tack för Maria Montazami! Hon är sig lik, det är fortfarande läppstiftsfest, ständiga små kriser i vardagen (läppstiftsmärket hon älskar försvinner) och tofsar. Ja, tofsar. I hennes hem finns uppåt en hundra lösa tofsar som förgyller inredningen. De som är fula använder hon till att piffa upp husen hennes man försöker sälja.

Hon bara är. Och man älskar henne för det. Twittraren SirPrankMonkey sa det bäst: Hon är tvåtusentalets svar på Nalle Puh!

Missade du första avsnittet? Se det HÄR!

Fotnot: Sista frun, som inte är någon fru längre utan frånskild, Suzanne Saperstein, dyker upp först i nästa avsnitt. Hon verkar… eh … också intressant. Hennes hem är värt 900 mille och hon har inrett det delvis som en kopia av Versailles-slottet.

Click here to view the embedded video.

Markera gårdagens datum i kalendern. Norges skidlandslag som länge varit besatta av porr, porr och ännu mer porr verkade i det närmaste besatta av hin håle själv. Petter Northug körde stafetten som om han hade sålt sin själ till djävulen i en landsvägskorsning och tog Norge till den intrikata medaljskörden: 6 guld, 6 silver, 6 brons. 666.

Tidigare samma dag hade osynliga krafter satts i rörelse och fört samman Malou von Siwers, Anna Anka och Björn Ranelid i en och samma soffa. I direktsändning.

Jag kan nästan svära på att att det står något om det här i Uppenbarelseboken.

Jag gick nyss genom förra årets blogginlägg här på TVplanetens tv-blogg. Kollade statistiken. Och häpp, det mest klickade inlägget under 2009 var Anna Blombergs mästerliga parodi på Anna Anka i tv-showen Robins.

Sedan dess har åtminstone jag hunnit tröttna rejält på den riktiga damen i fråga. Det blev en överdos anka, särskilt i och med den närstående och sjukt infekterade skilsmässan från Paul Anka.

Men som parodi sett är fortfarande Anna Anka-sketchen helt genial. Så tack för den, Anna, och tack för alla klick den genererade!

En del av de kända ansikten som gjorde intryck under 2009. FOTO: Scanpix/CBS/TV4

Då var det återigen dags att summera året som gått med fokus på tv-världen. Här är min lista på det som gjorde störst intryck på mig under 2009. Inte nödvändigtvis på ett positivt sätt.

Årets rubrik: Robinson-Jarmo sköt sin exfrus minigris.

Årets utlandssvensk 1: Zlatan. 2010 utses han till världens bäste fotbollsspelare. Det är på tiden att Zlatan-hatarna håller käften nu.

Årets utlandssvensk 2: Alexander Skarsgård är ju bäst av alla i True blood.

Årets nysvensk: Skavlan. Vem hade trott att en norrman skulle ha Sveriges största pratshow?

Årets linslus: Björn Ranelid. Han pratar ”Ranelidska”, är världens bäste författare, har en närmast guldglänsande året-runt-bränna och kunde ha varit en av våra största fotbollsspelare någonsin. Minst.

Årets primadonna: Jonas Gardell i Stjärnorna på slottet.

Årets genombrott: Anna Anka fanns plötsligt precis överallt högljutt kvackandes om allt från avsugningar till blöjbytande svenska män. Var det verkligen vad vi behövde?

Årets sämsta vägval: Ingvar Oldsberg hoppade av På spåret och satsade istället på gamla tv-klassikern Här är ditt liv. Det visade sig vara en dålig idé, och Oldsberg visade sig vara en ganska usel intervjuare.

Årets tv-intervju: Joaquin Phoenix gästade David Letterman. Ja åtminstone fysiskt, var han var mentalt är svårt att avgöra. Men det var extremt underhållande och Letterman fick tillfälle att visa att han fortfarande är bäst i världen.

Årets precis samma som förut: Är det någon som helst skillnad på Jay Lenos Tonight show och Jay Leno Show förutom att man tagit bort skrivbordet?

Årets missförstånd: Roast. I SVT trodde de inbjudna att det var nåt slags mysigt ”Här är ditt liv”-program de var inbjudna till. I Kanal 5 trodde man att det räckte med att säga ”du är en fitta/jag har legat med din mamma/du är tjock/du är dum”. Vad sägs om att göra sin läxa när man ska försöka sig på en gammal och väldigt anrik humortradition?

Årets bad guy: John Lithgow briljerar som seriemördare i fjärde säsongen av Dexter och den där inledande badkarsscenen är bland det mest creepy jag har sett på evigheter.

Årets säsongsavslutning 1: Dexter återigen. Oj oj oj.

Årets säsongsavslutning 2: Californication hämtade sig ordentligt mot slutet av tredje säsongen efter att ha harvat runt i det där numera ganska tröttsamma sexträsket alldeles för länge och sista avsnittet var riktigt vackert komponerat. Hank Moody är synnerligen välkommen tillbaka under 2010.

Årets att åldras med värdighet: Kathleen Turner var nån slags sexsymbol under 80-talet och gjorde storstilad comeback i Californication som mansslukerska med mörkare röst än Bea Arthur.

Årets otrohet 1: Tiger Woods är tydligen inte den überpräktige tråkmåns jag alltid trott utan rena rama häradsbetäckaren som satt på varenda cocktailservitris och golddigger han träffat. Tveksamt om det var ett steg i rätt riktning.

Årets otrohet 2: David Letterman har en fuckpad ovanför kontoret där han i åratal ägnat sig åt snusk med diverse unga assistenter, och blev dessutom utsatt för ett utpressningsförsök. Hur tacklade han det? Han berättade om det i Late show, och skämtade vilt om sig själv. Alla skrattade utom förmodligen hans fru, och Lettermans varumärke är nog skadat för all framtid.

Årets hybris: Vad var det egentligen som fick Nyhetsankorna från TV4 att sätta upp en krogshow på Berns? Ok att man får en idé på fyllan som man inbillar sig är bra just då, men det brukar ta stopp dagen efter när man vaknar upp och inser hur dumt det var.

Årets (förmodligen århundradets) mest bisarra: Kungafamiljens film om tillkännagivandet av förlovningen mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling. Den var så konstig. Så oerhört konstig.

Årets kändisdöd 1: Michael Jackson gick vidare till den stora nöjesparken i himlen och får förhoppningsvis lite lugn och ro. Det kan han vara värd.

Årets kändisdöd 2: David Carradine. Om man ska få pluspoäng för sättet man dör på är Carradines sexkvävningsbonanza på ett hotellrum i Bangkok svårslagen.

Årets låt: Empire state of mind med Jay-Z och Alicia Keys. Blev om möjligt ännu bättre av det faktum att jag var i New York när den spelades som mest. Magiskt.

Nu är det du som raskt beger dig till min kollega Johan Janrells intryck från tv-året 2009. Vi hörs 2010!

Anna Anka, Sveriges svar på Grinchen. Foto: Scanpix

Chocken har lagt sig och först nu, flera veckor senare, kommer reaktionerna och känslorna svallande, bubblande och utskjutande ur mig. Anna Anka får ett eget specialprogram i TV3. På julafton!

Av alla människor på denna jord som har något att förmedla, så väljer TV3 alltså att upplåta särskild plats till Anna Anka, inte för att kanalen tar ställning för det fru Anka har att säga, nej, inte alls. Vad Anna Anka säger tar TV3 absolut inget ansvar för – för det räknas som underhållning.

Anna Anka kvalificerar sig som julvärd för att hon är en så kallad “snackis” och för att hon ger skyhöga tittarsiffror. Allt annat är sekundärt. Och medan SVT har som policy att inte låta kränkande uttalanden stå oemotsagda, så skrattar TV3 Sveriges och hela världens kvinnor rakt i ansiktet på sin väg till banken, tätt följda av skenindignerade kvällstidningar, aningslösa annonsörer och värdekonservativa kristdemokrater som alla hittat sätt att sko sig på de direkt odemokratiska, människofientliga och intoleranta oneliners som en före detta Miss Hawaiian Tropic häver ur sig för att få fortsatt uppmärksamhet.

Anna Anka har samtidigt blivit en ventil, en livlina, för alla undertryckta och åsiktsförstoppade sexister som känner att de lider för att de inte längre får säga rent elaka och kränkande saker till och om sina medmänniskor. Snyft, stackars könsrollsivrare som så länge har tvingats tiga still om vad de verkligen tycker. Men nu när TV3 har öppnat näbben på Anna Anka, så sipprar det även ur gemene man ut obekväma och politiskt inkorrekta åsikter som har legat och marinerat i bittra bröstkorgar och hatiska halsgropar i åratal.

I debattprogram och i nätforum skyndar människor till Anna Ankas försvar. Hos medelklass som vill leka överklass har Anna Anka blivit kuriosa och jag har på fullaste allvar hört människor starta diskussioner med utgångspunkt i vad TV3:s tydligaste profil häver ur sig. Anna Anka upplevs som extrem, det understryker alla, men så länge hon har en massmedial röst och ett forum, så kan lite mer försiktiga sexister, jämställdhetsmotståndare och egoister vädra sina unkna åsikter helt ostört. Heck, de kanske till och med upplevs som toleranta, moderna personer.

TV3 är för sexismen vad Ragnarock records var för Vit makt-musiken och rasismen, nämligen en kolportör av inskränkthet, illvillighet och missriktat missnöje, allt i profitens tecken. För om man bara ger folk vad folk säger att de vill ha, då kan man ju knappast lastas för det, eller? Och får inte folk tycka vad de vill? Och får de i så fall inte ge uttryck för det?

Både ja och nej. Yttrandefrihet och åsiktsfrihet är viktiga hörnstenar i en demokrati, men de blir helt värdelösa om vi inte samtidigt tar ansvar för vad som uttrycks eller tar hänsyn till de som inte har möjlighet att se efter sin mest grundläggande intressen. Man kan inte bara ge efter för majoritetsstyre och marknadsekonomi, för då kör vi över de svagare, underordnade grupperna i samhället. Tänk efter! Så sent som på 70-talet blev det olagligt i Sverige att våldta sin fru och nu sitter TV3:s julvärd och påstår att det är kvinnans skyldighet att tillfredställa sin man sexuellt! Och det är just därför hon är kanalens julvärd!!!

Om Anna Anka hade varit man eller om hon hade pratat om att det är “negrerna” som ska veta sin plats istället för kvinnorna så hade det inte ansetts vara okej. Men enligt TV3 är det totalt harmlöst och till och med lite julmysipysigt att låta Anna Anka lufta sin sexism. Så illa är det alltså ställt med jämställdheten på kanalen och inte nog med det – eftersom Anna Anka är kvinna så räknar TV3 iskallt med att ingen tar vad hon säger på allvar.

(Svenska Hollywoodfruar-parodi, del 1)

Det har uppstått två falanger bland folk har jag märkt. När det kommer till Anna Blombergs heeeelt suveräna Hollywoodfruar-parodier i Robins i SVT.

De som skrattar så de gråter åt Anna Ankas disktraseätande och de som inte kan leva utan en daglig dos av släpiga Maria Montezami.  Jag tycker Blomberg gör Anna Anka sååå klockrent. Det är nästan otäckt. Men Maria Montezami är en sån där figur som vinner i längden. (Stackars Agnes-Nicole är inte ens med i leken känner jag.)

Men min favorit är nog till syvende og sidst Anka-parodin. Vilken är din?

Här är del två, som gick i lördags:

(Svenska Hollywoodfruar-parodi, del 2)

Min vän Mats hade lagt upp ovanstående klipp på sin blogg. Och sanna mina ord, det är FANTASTISKT roligt! Begåvade Anna Blomberg, känd från Kvarteret Skatan bland annat, gör alla tre Hollywoodfruarna; Anna Anka, Maria Montazami och Agnes-Nicole Winter i en helt underbar parodi. Framför allt gör hon Anna Anka schweinigt bra!

“Jag äter alltid disktrasa – för disktrasor har aldrig nåra rynkor. Så då tänker jag att om jag äter nåra disktrasor så kommer inte jag heller få nåra rynkor.”  Hahahahaha!

Inslaget visades i Robins i SVT i lördags. I kväll, måndag, visas ett specialprogram med Svenska Hollywoodfruar i TV3, klockan 21:00.

Efter en månads sändningar rumsterar TV8-redaktionen om. Nästa vecka flyttar Aschberg till tisdagar och torsdagar och Adaktusson flyttar till måndag och onsdag. Sändningstiden fortsätter att vara den samma, 21:00.

Som om det inte vore snurrigt nog, så sänder Aschberg ett extrainsatt program på måndag kväll, klockan 22:00, med anledning av Anna Ankas förinspelade besök.

Anna och Paul Anka. FOTO: Thomas Engström/TV3

Det gäller att smida medan järnet är varmt och detta är något allas våran Anna Anka har tagit fasta på. Och alla medier…

Jag har redan skrivit om att hon ska delta i fredagens Skavlan i SVT, nu kommer det rapporter från Aftonbladet om att hon dessutom ska medverka i Aschbergs självbetitlade program i TV8 på måndag (den 28 september).

Dessutom avslöjar TV3 för Aftonbladet att det blir ett femte avsnitt av Svenska Hollywoodfruar (ursprungligen var det bara fyra). Detta det femte avsnittet ska enligt TV3:s presschef Max Lagerbäck innehålla “favoritscener och bortklippt material”.

Jag kan inte förstå att det bara var en vecka sedan alltihop eskalerade till oanade höjder. Innan dess var Anna Anka bara ett roligt namn, nu är hon en del av vår populärkulturhistoria. Frågan är bara: Orkar vi mer Anka nu?

Uppdaterat 23 september kl 15.42: Såg just att måndagens avsnitt av Svenska Hollywoodfruar hade över en miljon tittare! Otrolig siffra! Anka-effekten!