Så var ännu ett år till ända och det har blivit dags att sammanfatta 2008. Vissa tv-händelser är inte ens vaga minnen längre, medan andra har etsat sig fast för en lång tid fram över.

ÅRETS RAKETKARRIÄR
Björn Gustafsson
Allt Björn Gustafsson den yngre behövde, för att bereda sig en väg till svenska folkets hjärtan, var en akustisk gitarr och en scen av Melodifestivalens storlek. Den 21-årige komikern hann både med att gå in i väggen och att göra comeback, samt ge ut sina samlade livsverk på dvd, under detta händelserika år.
TV-bloggen: Sveriges nye humor-Messias

ÅRETS KALLDUSCH
Strejken
Författarstrejken i Hollywood ledde till förbättrade villkor för manusförfattarna, men först efter att produktionsbolagen vägrat att samtala med författarnas organisation WGA i flera månader. Vi tv-tittare lider fortfarande av sviterna efter parternas oförmåga att komma överens.
TV-bloggen: Vad händer med dina tv-serier efter strejken?

ÅRETS UPPRYCKNING
Efterlyst
Efterlyst är ett av TV3:s äldsta program och det kändes verkligen. Men så hände något under 2008 – rekonstruktionerna försvann, mossigheten sopades ut och studion gjordes om. Efterlyst har aldrig varit så på tårna som det är idag och Leif GW Persson har aldrig känts så angelägen. Helt plötsligt känns det som om programmet är med och skapar kriminalhistoria. Efterlyst var helt klart värd Kristallen den plockade hem i år.
TV-bloggen: Tips till Efterlyst kunde ha stoppat Englas mördare

ÅRETS EFTERLÄNGTADE
Big love
Jag är en sucker för det varma och komiska familjedramat Big Love. Det var verkligen på tiden att serien kom till svensk television under 2008 och nästa år fortsätter härligheten.
TV-bloggen: Tre fruar är bättre tv än en

ÅRETS FEST
Fotbolls-EM
Den här titeln skulle kunna gå till Melodifestivalen om det inte vore för att Björn Gustafsson stal hela showen och juryn gav bort segern till Charlotte Perelli. Årets fest 2008 heter Fotbolls-EM i TV4. I en månads tid handlade allt om fotboll i kanalen och varenda helg var som att gå på festival. Visst, Sverige åkte ur i gruppspelet, men det spelar ingen roll, för övriga nationer bjöd på så gastkramande matcher att alla annan fotboll kändes tråkig i flera månader efter mästerskapen.
TV-bloggen: Släck era facklor och låt högafflarna vila

ÅRETS COMEBACK
Ernst Kirchsteiger
Ernst Kirchsteiger bytte kanal från SVT till TV4 under hösten 2007 och stämplades snabbt som en svikare och en sell out. Inte blev det bättre av den osammanhängande Ernst vi fick se i Första, andra, tredje samma år. Herr Kirchsteiger var uträknad. Magin var som bortblåst.
Men efter gästinhopp i Äntligen hemma så visade Ernst var skåpet skulle stå med sitt eget program, Sommar med Ernst. Vilken succé! Och vilket program. Trots att allt kändes tillrättalagt och hårdmallat så gick det inte att sluta titta! Ernst Kirchsteiger är återigen ett hyllat namn på tv-stjärnhimlen.
TV-bloggen: Vilken fullständigt underbar Ernst, hörni!

ÅRETS SEGASTE
Sanningens ögonblick
Sanningens ögonblick hade premiär 2008 och Pontus Gårdinger visade en gång för alla hur man gör tillgjord och oäkta television. Med de konstlade pauserna och deltagarnas märkliga reaktioner kändes det som om programmet gjorde parodi på sig självt.
TV-bloggen: Tortyr som tv-underhållning

ÅRETS FLOPP
Hitmakers
Någon?

ÅRETS KLÄDVAL 1
Kostymen
Lasse Lagerbäck hade med sig träningsoverallen till Fotbolls-EM i Österrike-Schweiz, men när det var match så drog han på sig sitt nyaste vapen – kostymen. Jisses, vad snygg han blev, vår förbundskapten. Den där kostymen kan ha haft en avgörande betydelse för att Lasse Lagerbäck inte tvingades avgå efter mästerskapen.
TV-bloggen: Lasse Lagerbäck – i kostym!

ÅRETS KLÄDVAL 2
Barfota
Nu tänker du förstås på Ernst Kirchsteiger, men det gör ine jag. Ernst har varit barfota bra mycket längre än under 2008. Nej, jag tänker på Muntazer al-Zaidi som valde att ta av sig skorna under en presskonferens med George W Bush. En relativt ny händelse, som redan blivit en klassiker.
Nyhetskanalen.se: Skoattack mot Bush

ÅRETS PISSLJUMMA
Dansbandskampen
Lars-Kristerz vann första säsongen av Dansbandskampen. Snark och dubbelsnark! Dansbanden Lars-Kristerz och Scotts har hängt med från första avsnittet i utslagstävlingen, vars upplägg skulle ha ratats som orättvist av vilken femåring som helst. Dansbandskampen engagerade inte på något plan och det är för mig ett mysterium att programmet får en säsong till.
TV-bloggen: Dansbandskampen – tack för att du finns

ÅRETS EXPORT
Alexander Skarsgård
Det lossnade äntligen för unge herr Skarsgård borta i Amerikat. Som vampyrviking i True Blood och som officer i Generation Kill. Som han har väntat på det här. Vad man blir stolt.
TV-bloggen: Pretty fuckin´ ninja

ÅRETS ANTIKLIMAX
OS i Peking
Egentligen missade jag hela olympiaden, då jag tack och lov befann mig på bröllopsresa under hela perioden, men jag har förstått att det var ett antiklimax utan motstycke. Två ynka medaljer blev det för Sveriges räkning. Personligen tycker jag att Kevin Borgs seger i Idol 2008 var ett stort antiklimax. Killen hade ju redan varit med i maltesiska melodifestivalen vid ett flertal tillfällen. I finalen tävlade han mot en tjej som just gått ut högstadiet. Han vann Idol – jaha, och?
TV-bloggen: Snopet OS

ÅRETS DÅLIGA OMEN
TV-återvinning
Det oroar mig att amerikanska tv-bolag kopierar sina gamla framgångar och skär ner på verksamhet som bryter ny mark. Det oroar mig att American Gladiators gick så bra i USA och det oroar mig att Melrose Place ska spelas in på nytt, precis som Beverly Hills. Det oroar mig att Robinson kommer tillbaka nästa år.
TV-bloggen: Television utan framtidsvision

ÅRETS KRIGSFÖRKLARING
Wallander
Ytterligare ett tjog kriminalfilmer som går direkt till tv är på väg. Allihop bygger på deckarförfattarnas förlagor och allihop kommer att anpassas för den internationella tyska tv-marknaden. Det här är terrorism.
TV-bloggen: Wallander-terror

ÅRETS FRISPEL
Idol-Lars
Lars Eriksson anmäldes till Idol av en kompis. Trots det hävdar han att hela Idol-äventyret var en noga uträknad plan, som först gick ut på att göra sig ett namn och få ut sin egen musik, men som senare gick ut på att vända hela "äckliga" Idol mot sig självt. Detta gjorde Lars genom att sprida andliga budskap i sin Idol-blogg och genom att klä ut sig inför sina framträdanden. Vilken plan! Lysande, Sickan!
TV-bloggen: Tillåt mig att gratulera

ÅRETS HISTORISKA TV-HÄNDELSE
Barack Obama vinner valet
Det var en historisk händelse. En viktig sådan. Om man av någon anledning kände sig osäker på detta faktum, så hjälpte valvakornas nyhetsankare gladeligen till med att banka in hur historiskt det hela var. Ordet historiskt har nog aldrig nämnts så många gånger under en och samma sändning förut. Det var med andra ord en historisk sändning.
TV-bloggen: Aldrig förr har så många sagt så lite under så lång tid

Det var det! Har du några tv-ögonblick som förgyllde året för dig? Berätta i kommentarsfältet nedanför!

Vill du veta vilken tv-serie som var årets bästa? Eller kanske vilken som var årets märkligaste? Missa då för bövelen inte att läsa mina kollegors sammanfattning av 2008 här:
Thunman Sköld: Tv-året 2008
och
Foghagen: Tv-året 2008

Gott Nytt År!

Hur fan kan bilden bara försvinna så där? Mitt under en semifinal! Och ljudet?! Vart tog det vägen? Och nu gjorde Tyskland mål och det är TV4:s fel. Typiskt TV4 att inte visa målet! De visar allt utom målet. Bara en massa reklam, men när det blir mål, nej då blir det inget.

Va?! Kan man se matchen på Al-Jazeera? Skandal! Hur kan en världstäckande kanal med fullt bemannade satellitlänkbussar få ut bilden, men inte TV4? Man blir ju vansinnig för mindre! Jag måste ringa och skälla lite!

Hej, TV4! Jag slog precis över från Pussycat dolls i TV3. Jag var på väg till Celebrity rehab i Kanal 5 när jag såg att ni har tillfälligt avbrott på TV4. Hur fan kan ni?!! Nu ska jag ringa alla jag känner och be att de också ringer och berättar hur urusla ni är.

Hej, TV4! Jag sitter och kollar på tysk tv och där visas ju matchen! Min brorsa ringde nyss och berättade att ni har tillfälligt avbrott. Hur fan kan ni säga att ni inte kan visa matchen i TV4?! Matchen visas ju i tysk tv! Ni ljuger. Jag tror att ni kan visa matchen men att ni gör så här med flit. Va, jo de tidigare sändningarna har flutit på smärtfritt, men jag ringer bara när något är fel. Sån är jag.

Hej, Aftonbladet! Jag vill bara berätta att jag och många med mig tycker att TV4 är uruselt. Mycket uslare än vanligt. Usch! Va, vem jag hejar på? Ja, det beror väl på. Vilka lag är det som spelar?

Hej, TV4! Nu har ni haft tillfälligt avbrott hela tre gånger. Jaså, ni känner till det? Varför gör ni ingenting åt det då?! Jaha, ni kan inte göra något? Varför säger ni inte det då? Jaså, ni har berättat det? I direktsändning?! Ja, men jag har ju ingen tv!!!

Så var vi där igen. Uppumpade förväntningar – noll utdelning.

Inför schlager-EM hjälptes vi åt. Sverige var guldfavorit, hette det. Perrelli har bara en konkurrent, skrev tidningarna. Likt ett Frankensteins monster vände sig vår övertro på Sverige mot sin skapare, slog in dörren med dunder och brak och släpade oss tillbaka ut i det förtvivlade mörkret.

Men så kom sommaren och fotbolls-EM – en ny kropp att koppla åskledarna till…

Sverige må vara en liten nation i antalet huvuden räknat, men vi har en fantastisk idrottsrörelse och en befolkning med förmåga att bli precis lika patriotiska som alla våra systrar och bröder i resten av Världens länder. Det är nog därför det gör så ont idag.

Fotbollslandslagets insatser har sedan mitten av 90-talet en märklig förmåga att samla oss kring nationen. Svenska flaggans dag kan slänga sig i väggen. Midsommar likaså. När det vankas fotbollsmästerskap så kan kallprat utvecklas till långa diskussioner och i känslosamma ögonblick kan två vilt främmande människor få för sig att gorma tillsammans eller kanske till och med ge varandra en kram.

Det är över nu, åtminstone för den här gången. nu har jag ingen lust att prata med främlingar längre. Det blir bara en massa gnäll och ältande. Hur kul är det? Jag vill inte läsa spaltmeter om varför eller hur vi åkte ut. Jag orkar inte höra mer. Och alla dessa privata lynchmobbare som just nu drar fram genom landsbygden i jakt på en syndabock – tagga ner. Om det är något som kan förstöra Midsommar så är det ni och inte monstret.

I sann utilitaristisk anda vill jag slå ett slag för rysk glädje istället. Må så vara att 9 miljoner svenskar har deppat ihop fullständigt, men betänk då att det kunde ha varit värre. Det kunde ha varit 140 miljoner ryssar.

Och till er 9 miljoner svenskar som antagligen inte håller med mig i detta vill jag bara säga: det är okej att vara ledsen, det är till och med okej att visa det, men släpp det sedan och gå vidare. En regnig midsommarafton står för dörren och sedan måste vi hinna väcka våra monstruösa förväntningar igen, innan nästa svenska praktfiasko går av stapeln i Peking. På bästa sändningstid, givetvis.

Låt mig börja med några ord om Seinfeld – en av tidernas bästa komediserier. När jag gick i gymnasiet bestämde sig Canal plus för att visa de två sista säsongerna av serien i ett svep. Jo, det stämmer, ett Seinfeld-maraton som varade i närmare 20 timmar rullades upp inför mig och mina vänners ögon. Självklart bandade jag hela konkarongen på vhs. Dessa videoband släpade jag sedan med mig mellan mina andrahandskorttidsboenden i Stockholm i flera år efteråt. Nu står de i en låda på vinden.

För ett halvår sedan köpte jag hela serien på dvd. Efter första och andra säsongen gav jag upp. Sedan dess har boxen blivit stående. Det blev för mycket. George kändes överspelad och Kramer kändes sökt. Jag hade fått en överdos. Pleasure overload, typ.

Igår var det dags igen.

Efter söndagens fotbollskrig mellan Turkiet och Tjeckien, kunde jag inte stänga av teven. Jag var helt enkelt tvungen att se alla sammandrag och repriser om och om igen och jag erkände villigt att ja, jag har blivit en junkie! Stora fotbollsprestationer till ljudet av halsstarriga kommentatorer gör det för mig. Det är min fix, helt enkelt.

Men söndagens sensation var tydligen droppen. När det stjärnspäckade Tyskland ställde upp för att smiska "EM:s sämsta lag" Österrike, så hejade jag blint på Österrikarna. Och tyskarna hade problem med lillebrornationen i 75 minuter. Österrike öste på med målchanser som till och med jag hade satt, men avsluten uteblev. Tyskland vann en rättvis men oförtjänt plats i kvartsfinalen och Österrike, ja, Österrike gick från att vara "EM:s sämsta lag" till att vara "EM:s näst sämsta lag". Grattis! Men nu har jag fått nog. Jag orkar inte se mer fotboll och kvällens humle och dumle-match mellan Italien och Frankrike känns inte det minsta lockande.

Nu hoppas jag att Sveriges match mot Ryssland slår som en adrenalinspruta genom bröstplattan på mig.

"Zuccé!"
"Tack för Zhowen!"
"Zupermålet!"
"Klazziskt!"

Vad är det zom får rubrikmakarna i det här landet att gå igång på en bokztav? Igår puztade jag ut i tron om att mizzbruket var över. Tji fick jag. Dagenz löpzedlar och krigzrubriker är fullztändigt nedzolkade!

Har du förrezten tänkt på att zamtliga rubriker zkulle betraktaz zom tämligen lama i ett zå här känzlozvallande läge, om det inte vore för att man bytt ut en ynka bokztav eller två?

Undrar juzt hur det zkulle ze ut om alla underfundiga tidningzmakare hade förzökt att "Petter Hanssonifiera" zina rubriker iztället…

Svenska media har lekt färdigt med Zlatans begynnelsebokstav. Ord som Zverige, zeger, zlakt, frälzare och zommar har förhoppningsvis flyttat ut ur svenska rubriksättares ordförråd för gott.

Igår fick bokstaven Z tjänstgöra på betydligt mer hemtam mark, när Frankrike och Rumänien försökte vagga en hel fotbollsvärld till sömns. Snark och dubbelsnark! Jag har inte sett en så här tråkig mästerskapsmatch sedan Sverige mötte Turkiet i EM 2000. Och som jag led med alla de franska fans som bara satt och jäste på läktarna, totalt uppgivna och med tom blick. Franska landslaget må ha bra spelare, men min respekt för les bleues är just nu lika med noll.

Det var betydligt mycket roligare att se Zlatan rulla boll runt en pinne vid gårdagens landslagsträning. Det säger kanske en del om vilket sömnpiller Frankrike-Rumänien verkligen var.

För några år sedan ledde Peter Jihde SVT:s OS-sändningar från ett tak i Aten, med stora idrottsstjärnor på den rullande gästlistan. Förutsättningarna är ju lite annorlunda den här gången. TV4 har valt att sända sitt studioprogram direkt från "festen" i Kungsträdgården istället för att skicka halva tv-huset till Alperna. Och det är ju fullt förståeligt. Varken studio eller fotbollsstjärnor kan ju förväntas kuska land och rike runt i Schweiz och Österrike.

Stjärnorna lyser alltså med sin frånvaro, men frågan är om programmet inte skulle tjäna på lite mer variation ändå. Bisittarna Bojan Djordjic och Elin Bak börjar redan kännas lite tjatiga och den där fejk-Zlatan var ganska rolig till en början, speciellt som norrmännen på allvar trodde att Ibrahimovic läste upp dikter direkt från träningslägret i Lugano, men jag anar redan nu ett bäst före-datum för det inslaget.

Peter Jihdes talkshow kämpar alltså fortfarande med att hitta formen. Förhoppningsvis blir det lättare när Sverige väl har börjat spela och resten av fotbollsfesten flyttar in i parken kring EM-magasinet. Den hårdaste kampen blir nog snarare den mot flugorna. Studion har nämligen invaderats av äckliga, ettriga flugor, som far kors och tvärs i strålkastarljuset. Alla kämpar förtvivlat för att inte börja vifta bort krypen i direktsändning, men det ser inte ut att vara så kul i flugsvärmen. Tankarna går till Afrika.

Den som lyckats behärska sig bäst hittills är naturligtvis den rutinerade Jihde, som inte verkar lida av några divalater. "Det viktigaste är att tittarna inte störs", typ. Eller har han kanske gömt något kraftigt antiflugmedel i den gigantiska frisyren?

Temperaturen steg igår. Kände du det också? På senaste tiden har landslagsrapporterna handlat om trasiga nyckelspelare och pinsamma målvaktstabbar. Kallt, sakligt och känslomässigt stendött. Men när pokerfejset Lasse Lagerbäck igår avslutade sin mindre överraskande uppläsning av namn med en riktig kalasbomb så fick jag nästan lite feberkänningar.

Henrik Larsson. För Sverige! I fotbolls-EM!!!

Uppgivenheten efter den bleka insatsen från VM i Tyskland är som bortblåst. Den förlorade sonen är tillbaka. Jag hör sambarytmer.

Sverige tar sig förmodligen inte längre än till kvarten, precis som vanligt. Men resan dit blir så oändligt mycket roligare nu när Henke är med. Stämningen i laget kommer att bli bättre. Divalaterna kommer att tonas ner. Henkes unge padawan Zlatan kommer återigen att genomföra landslagsträningarna med ett leende på läpparna.

Här är några påminnelser om vilken fantastisk tv-fest som väntar oss i juni:

Henke dyker mot Bulgarien

Zlatan klackar mot Italien

Spana in samtliga mål från senaste EM-kvalet här!